”Ge Polisen och Kriminalvården egen tillsynsmyndighet”

Riksdagsledamoten Malin Danielsson (L) anser att både polisen och kriminalvården skall ha en egen tillsynsmyndghet enligt en Debattartikel i dagensjuridik.se. Detta är en åsikt som delas av SHGR, som dock anser att åtgärden inte är tillräcklig eftersom både polisen och kriminalvården redan är hårt eftersatta i arbetet med att följa lagstiftningen och därför krävs även interna åtgärder och omsruktrukturering i organisationerna för att få bort rötäggen, som oftast systematiskt åtsidosätter gripna och intagnas rättigheter.

Debattartkeln är publicerad i dagensjuridik den 22 juni 2023

Kriminalvården och Polisen har under en längre tid varit under lupp. JO larmade så sent som för ett par veckor sedan om ett ökat antal anmälningar mot Kriminalvården där långa häktningstider och intagnas rätt att rösta granskas. Riksrevisionen har nyligen kritiserat polisens användning av särskild händelse. Påskupploppen för ett drygt år sedan vittnar om andra brister. Trots detta är Polisen och Kriminalvården två centrala samhällsfunktioner som saknar en särskild tillsynsmyndighet.

Regeringen avsätter mer resurser än någonsin till rättsväsendet. Såväl långsiktigt förebyggande åtgärder inom socialtjänst och skola, som mer resurser till Polisen och skärpta straff är helt avgörande för att stävja gängkriminaliteten, men det är inte tillräckligt. Problem inom rättsväsendet måste åtgärdas systematiskt med hjälp utifrån. Därför vill Liberalerna att det inrättas en tillsynsmyndighet för Polisen och Kriminalvården.

Inom sjukvård och socialtjänst finns Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) och för skolan finns Skolinspektionen. Dessa utövar tillsyn inom sina respektive områden. Tillsyn som både säkerställer att den enskildes rättigheter tillvaratas och att verksamheterna följer de lagar och regler som samhället fattat beslut om. Tillsyn som leder till att verksamheterna utvecklas och att eventuella missförhållande uppmärksammas.

En liknande tillsyn saknas för Kriminalvården och Polismyndigheten trots att dessa har omfattande befogenheter. En extern tillsyn av dessa myndigheter skulle bidra såväl till ökad effektivitet som stärkt rättssäkerhet. År 2015 presenterades en statlig utredning med samma slutsats. Sedan dess har flera instanser pekat på behovet av utveckling inom polisväsendet.

Riksrevisionen har i upprepande granskningar påvisat brister när det gäller hanteringen av såväl mängdbrottslighet som särskilda händelser. I en ny rapport av Brå framkommer att Polisens utredningsarbete vid dödligt våld i kriminell miljö behöver utvecklas och systematiseras. I en tid då gängkriminaliteten ökar, våldet blir allt råare och uppklaringsgraden av dessa brott är alltför låg krävs ytterligare insatser.  

En tillsynsmyndighet skulle också stärka medborgarnas rättigheter. Många av de som möter Polisen och Kriminalvården är exempelvis särskilt utsatta, som barn och unga, brottsoffer och anhöriga. Deras rättigheter kan också stärkas av inrättandet av en tillsynsmyndighet.

När de rättsvårdande myndigheterna dessutom får fler befogenheter, exempelvis hemlig avlysning, kameraövervakning och anonyma vittnen, krävs att det finns instanser som bevakar att enskildas rättigheter inte åsidosätts, vilket exempelvis sker när häktningstiderna blir orimliga. Idag är så finns få möjligheter för den som upplever att den utsatts för ett övertramp att få upprättelse.

En tillsynsmyndighet för Polisen och Kriminalvården kan bidra till att förbättra myndigheternas arbete och deras resultatuppföljning samtidigt som enskilda medborgares rättigheter säkerställs. Ska vi återupprätta rättsstaten på riktigt krävs det att rättsväsendet följs upp lika noggrant som andra viktiga politikområden.