Samtyckeslag utan beviskrav = godtyckeslag

Häxbränning där alla deltar inklusive domstolenSedan införandet av samtyckeslagen har vi sett en oroande trend där rättssystemet allt oftare baserar sina beslut på anklagelser utan tillräckliga bevis. Detta har lett till att unga män – och även helt vanliga familjer – får sina liv omkullkastade på basis av "tomma" ord. Systemet riskerar därmed att förvandlas till ett godtyckeslag.

Mammans berättelse

En mamma, vars 20-årige son nyligen dömts till tre års fängelse, uttrycker sin djupa frustration: "Min son, som levde för familjen, fotbollen och jobbet, har fått sitt liv raserat på grund av en påstådd lögn."
Hon menar att den rådande rättspraxisen, där den anklagades version inte ges samma tyngd som målsägandens ofta ogrundade berättelser, skapar ett system där oskyldiga ofrivilligt offras. Hon uppmanar andra föräldrar att våga träda fram och belysa de återkommande mönstren av grundlösa anklagelser.

Fall som tydligt visar systemets brister

• Thomas Quick-fallet:
  Thomas Quick (numera Sture Bergwall) dömdes under lång tid för ett stort antal mord baserat på tvivelaktiga utredningsmetoder och bristande bevis. Fallet har kommit att symbolisera hur oförmågan att kritiskt granska bevismaterialet lett till upprepade felaktiga domar.
  

• Fallet Ulf:
  År 2002 dömdes två män för sexuella övergrepp mot en mans dotter, en dom baserad enbart på hennes vittnesmål från terapisamtal. Trots att flickan senare drog tillbaka och ändrade sina anklagelser fick pappan åtta års fängelse och hans kamrat fem och ett halvt år. Efter över tre år i fängelse beviljade Högsta domstolen resning, och Brottsoffermyndigheten krävde senare tillbaka hälften av det skadestånd på en halv miljon kronor som dottern hade beviljats.
  

• Kevin-fallet:
  I detta fall utsattes två unga män för en rättsprocess där anklagelserna saknade konkret bevisning, vilket visar hur en ogrundad förföljelse kan få förödande konsekvenser och försvåra möjligheten till ett fullgott försvar.
  

• Götenefallet:
  En far anklagades av socialtjänsten för att ha våldtagit sin dotter redan från tre års ålder. Under en period av tre år hävdade socialtjänsten att flickan, som vid den tiden var 13 år, var gravid – utan att någon reagerade på att samma grundlösa påstående konsekvent vidhölls. Detta fall visar hur bristfälliga utredningar kan leda till irreversibla konsekvenser trots att anklagelserna saknade tillräckligt underlag.
  

• Södertäljefallet:
  Här ledde en flickas anklagelser om att ha blivit utsatt av en sekt – med påståenden om grova sexövergrepp, barnmord och nedgrävningar – till en massiv myndighetsinsats. Trots kostsamma utgrävningar och markscanningar visade det sig att inga bevis kunde styrka anklagelserna.
  

• "Adam och övergreppen":
  Detta fall, som belysts av Uppdrag Granskning, visar hur grundlösa anklagelser och en ensidig bevisvärdering kan leda till felaktiga domar, vilket undergräver den allmänna debatten om sexualbrott och samtyckeslagen.
  

I vår tidigare artikel "Felaktiga domar mot unga män – TikTok exploderar" belyste vi hur dessa mönster upprepas och hur unga män ofta faller offer för en rättspraxis där försvar inte ges tillräckligt utrymme.

Historiska paralleller – Häxjakterna och framtidens domar

Historiskt kulminerade häxjakterna i brutala avrättningar på bål, där människor dömdes enbart på grund av "tomma" anklagelser och vidskepelse. Idag, 200 år senare, inser vi hur galna dessa rättegångar var. Frågan kvarstår: Hur kommer vi att se tillbaka på dagens domar, där rättssäkerheten undergrävs av lösa bevis? Om vi inte tar lärdom av dessa tigande erfarenheter riskerar vi att i framtiden betrakta dagens beslut som en modern variant av rättslig hysteri.

En känd röst i debatten

En av de mest kända personerna i denna debatt är William "Billy Butt", som tillsammans med Therese Juel vid upprepade tillfällen har väckt frågor om hur det verkligen är ställt med rättssystemet. Som tidigare skivbolagsdirektör har han producerat flera filmer i ämnet, vilka snart kommer att finnas tillgängliga i vårt videoarkiv under menyn "Oskyldigt dömda och rättssäkerhet". Dessa filmer ska påminna oss om den situation som felaktigt dömda personer försätts i – och hur även helt vanliga familjer, som aldrig trodde att något sådant kunde hända, riskerar att en dag se sitt nyfödda barn låsas in bakom lås och bom. Detta är en konsekvens av en ensidig debatt om preventiva metoder mot sexbrott, där tanken "ju fler som döms desto bättre" har blivit devistion.

Politiker med dåligt minne

En central kritik är att politiker ofta tycks glömma tidigare misstag. Trots att exemplen – från Quickfallet och fallet Ulf till Kevin-, Götene- och Södertäljefallen – tydligt visar hur bristande bevisvärdering lett till allvarliga rättsosäkerheter, fortsätter beslutsfattare att ignorera dessa lärdomar. Detta resulterar i att "tomma" anklagelser accepteras som sanning och att systemets godtycke inte ifrågasätts.

Brister i utredningar och myndigheternas roll

Tjänstemän inom olika områden – från socialtjänsten och Kronofogden till polisen och åklagaren – producerar ofta utredningar som inte genomgår en kritisk intern granskning. Detta medför att beslut fattas på uppgifter som saknar tillräckligt underlag. Parallellerna mellan brister i sexualbrottsmål och andra samhällsområden pekar på ett systemfel där både beviskraven och den interna kontrollen måste stärkas.

Samhällsgranskarna - Lyfter nu frågan till regeringen

SHGR kommer att ställa frågan till regeringen: Varför, i strid med regeringformens krav, tillåts sådana felaktiga beslut ske utan omedelbar uppföljning? För de drabbade har dessa misstag lett till personliga katastrofer – liv förstörda, familjer sönderslitna och en allvarlig urholkning av rättssäkerheten.

Vi kräver att regeringen agerar i enlighet med de konstitutionella skyldigheterna och säkerställer att ingen oskyldig får sin frihet fråntagen på lösa grunder. I detta sammanhang kräver SHGR även att en snabbgranskande resningsmyndighet tillsätts – en myndighet med befogenhet att, vid nödsituationer, omedelbart granska ärenden och inhibera verkställigheter utan föregående domstolsbeslut om det finns starka bevis på allvarliga utredningsbrister. När en utredning visar betydande felaktigheter ska myndigheten omedelbart begära resning  – ett ansvar som inte bör åläggas den enskilde drabbade, utan staten som helhet.

Faktaruta: Hur Domstolarna Egentligen Ska Fungera

Grundprinciper:

• Oskyldighetspresumtion: Den anklagade är oskyldig tills motsatsen bevisats.
• Beviskrav: Beslut ska baseras på objektivt verifierbara bevis.
• Kritisk granskning: Utredningar ska genomföras noggrant med möjlighet till intern kontroll.
• Rättssäkerhet: Alla parter ska ges möjlighet att försvara sig och få sin version prövad.

Processen:

1. Anmälan: En brottsanmälan görs baserat på både vittnesmål och konkreta bevis.
2. Utredning: Polisen och åklagaren samlar in bevis med strikt bevisvärdering.
3. Rättegång: Domstolen prövar fallet objektivt, där både målsägandens och den anklagades version utvärderas.
4. Dom: Domstolen fäller endast den anklagade om bevisningen är otvetydig, med möjlighet till överklagande.

Kritiska punkter:

• Bevisbörda: Målsägandens berättelse får inte ensamt väga tyngre än konkreta bevis.
• Intern granskning: Domstolarnas bedömningar ska regelbundet granskas internt för att säkerställa att inga systemfel föreligger.
• Oberoende: Domstolarna måste vara fria från politiskt och administrativt inflytande.

Förslag till reform:

• Snabbgranskande resningsmyndighet: En myndighet som omedelbart kan granska ärenden i nödsituationer ("nödrod") för att inhibera verkställigheter utan föregående domstolsbeslut, om det finns starka bevis på allvarliga utredningsbrister. När en utredning visar betydande felaktigheter ska myndigheten omedelbart begära resning – ett ansvar som inte ska åläggas den enskilde drabbade, utan staten.

Krav på förändring

Vi på SHGR kräver att myndigheternas godtycke omedelbart får ett avslut. Det krävs:

• Skarpare utredningar där falska anklagelser inte tolereras.
• Högre beviskrav som säkerställer att den anklagades rättigheter inte äventyras.
• En öppen debatt som tar i beaktande tidigare fall – från Quickfallet och fallet Ulf till Kevin-, Götene- och Södertäljefallen – för att motverka politisk glömska och säkerställa att tidigare misstag inte upprepas.
• Införandet av en snabbgranskande resningsmyndighet som omedelbart kan agera i nödsituationer för att förhindra att någon oskyldig får sin frihet fråntagen på lösa grunder, i enlighet med regeringformens skyldigheter.

Slutsats

Samtyckeslagen, i sin nuvarande form utan tillräckliga beviskrav, riskerar att bli ett godtyckeslag där oskyldiga straffas enbart på basis av tomma anklagelser. Mammans rop, tillsammans med de upprepade exemplen från tidigare fall, visar att det är hög tid att agera. Rättssäkerheten måste sättas i första hand – både för att skydda brottsoffer och för att garantera att den anklagade inte straffas på lösa grunder. Det är dags att stoppa systemets godtycke, lära av historien och se till att dagens misstag inte blir morgondagens skamfläck.